burriburr

Idag har vi varit hos faster Hornbach och köpt grejer så vi kan göra rummet utan syfte till dotterns rum. Okej, kattlådan står i rummet och datorn förstås (dock inte min snygga och fina som står lite där man har lust). Det gick på över tusen spänn. Eller säger man laxar? Papp? Jag är så jävla dålig på tuffingarnas fackspråk.

Vi var även på plantagen och köpte lite plastblommor. Det är ju bara att inse att min superkraft är att kunna döda blommor med bara blicken. Och sambons superkraft är att inte ens se hur blommorna ruttnar och bara blir tomma skal. Jag ser ju åtminstone förödelsen, för det är ju min blick som dödar dom för bövelen. Ja och så katterna... dom hjälper ju också till en hel del. Boris genom att riva ner dom med sitt feta arsle, och Pjäxan genom att tugga. Hon måste ha varit tobaccotuggande indier i sitt forna liv. Kanske ghandi? Ibland får hon lite martyrskap över sin gestalt. Helst när det är tomt i matskålen.

Och det hände nåt hemskt ikväll... Dottern hade svårigheter på pottan och grät så det skärde i hjärtat på mig. Hon var hård i magen. Efter en liten stund blev hon lugn i alla fall och började leka med min ring. Hon satte den på sina små fingrar och tyckte det var skitcoolt att ha som mamma (om jag får säga det själv är hon jävligt smart som fattade det här med ringar på en gång). Några gånger försökte hon äta ringen. Sen lyfte Jocke upp henne och jag skulle torka... och så ser jag hur det rinner blod på hennes skinka... BLOD! Som rinner!

:( :( :(

Fatta vad ont hon måste ha haft!!! Mitt älskade lilla barn! Och vi har inget microlax hemma men vi hade katrinplommonpuré och hon fick hela burken. Imorgonbitti får vi åka in till GBG och köpa microlax (enda apoteket som är öppet söndagar). På måndag blir det samtal till BVC. Hon har liks inte varit på 10-månaderskontroll. Hon är så jävla tapper. Jag är så stolt över henne. Jag hatar varje gång hon har ont eller mår dåligt.