burriburr

Här skriver jag all möjlig dynga. Typ... bajs... barn... akvariefiskar...

Im back

Har ändrat massa i texten. tyckte den var för lång för vanliga dödliga!

"För ett år sen började jag svettas bara jag tänkte på toabesök. Det behöver jag inte detta år (såvida inget konstigt händer) å det känns jävligt skönt."

Ovanstående citat har jag tagit från förra inlägget jag skrev, och jag tycker det är lite lustigt... Nog har jag fått svettas när jag tänkt på toabesök alltid.... Jag ska berätta lite varför.


En Sonja från onsdags som svettas innan toabesök...

Okej såhär är det.

På lördan åkte jag in till akuten i Kungälv för att jag hade så otroligt ont i magen och kräktes kaskader åt höger och vänster. Jag var nästan säker på att det var utomkveds. Jag såg framför mig hur jag fick åka in, ta abortpiller och så var det adjöss med "lille Tony" (som jag bara började kalla graviditeten, inte för att jag tycker det är snyggt utan för att det låter kul).

Skickades med ambulans

Jag fick träffa en läkare ganska snabbt. Han var ung och hade tandställning minns jag. Det var inte mycket dom kunde göra där förutom att morfinera mig så att säga, så jag skickades med ambulans raka spåret till Sahlgrenska.

Där fick jag göra gynekologiska undersökningar ungefär var 6e timme där dom klämde mig på magen och frågade var och hur jag hade ont. Jag kunde inte riktigt svara. Det gjorde bara så allmänt ont att jag försökte bara hantera det. Det gjorde så helvetes ont. När jag skulle kissa kändes det som livmodern skulle komma ut i en blodig massa.

Bröt ihop

En väldigt otrevlig läkare, som frågade frågor om hur gammal jag var som var gravid och hade barn när jag låg uppfläkt på gynstolen när han stoppade in handen och klämde runt. Det var inte med trevligt tonläge han frågade, utan det märktes tydligt att han tyckte jag var för ung.

På kvällen bröt jag ihop. Jag sa till sköterskorna att jag inte orkade mer, att jag trodde att jag skulle dö och att det kändes som att ingen lyssnade på mig. Men dom lyssnade på mig (tidigare sköterskor hade inte gjort det, de hade bara öppnat dörren och sagt "vi kan inte göra nåt just nu lilla vän"). Fick träffa en läkare som bestämde att jag skulle opereras.

Operation

På söndag kväll blev det operation. Det gick bra, den illa inflammerade blindtarmen togs bort och allt var och blod "städades bort" från magen.

Sen efter det började återhämtningen.

Dagen efter operation kom den otrevliga läkaren och DUNSADE ner i min säng och HOPPADE och undrade om jag hade en vattensäng. Jag hade då färska operationssår och hade otroligt ont. Man tycker ju att en läkare borde förstå det... Helst när man har "10 års utbildning och 25 års erfarenhet" som han sa till en rumskompis så hon började gråta. Hon ville nämligen inte bli undersökt för att hon tyckte det gjorde så ont och hans utskällning gjorde ju inget bättre....

Tre dagar efter operation fick jag i alla fall göra VUL för att se om bäbisen överlevt. Och det hade den!!!! Snacka om att jag blev lättad!

Sjukhusvistelsen

Ja vad kan man säga om den... Otroligt lånsam, tråkig och smärtsam! Fast smärtan har blivit mindre för varje dag och idag mår jag ganska bra. Känner mig ännu inte redo att gå ut eller åka bil eller så, men det kommer nog snart :)

Åkte hem efter en vecka. Nu är det måndag och jag har varit hemma i... två dar *weee*!

Tack för att du orkade läsa!


Inte en så bra bild men där har vi lilla Tony. Vår lilla krabat.

men ååh. är du gravid? (ja jag vet dum fråga du är ÄR ju uppenbarligen det.) jag längtar tills jag själv kan skriva i bloggen om bebis nummer två. kommer inte hända på kanske ett två år men ändå. jaja, blabla. grattis och skönt att det gick bra. jag undrade var du tog vägen.

Grattis till gravititeten och ja.. livet! Vilken tur att det gick bra tillslut för en spräckt blindtarm kan vara livsfarlig (det märkte du inte va, duh..). Nåväl kul att du är tillbaka!

Men ska ni ha en bebis till. Grattis, vad roligt. Tur för dig att du inte "fick blindtarmen" sneare i gravven. Det fick min svägerska och då fick de operera henne med en jättestor mage. Det var jobbigt. Skönt att du mår bättre.

Men jösses kvinna e ru på smällen?

Gud vad hemskt...beklagar verkligen och skickar en styrkekram. Allt kommer att ordna sig...
*kram*

Är det hemskt att jag är gravid? :) nä ja antar du menar det andra? Det är bättre idag igen, trots min pinsamma incident på väg till vårdcentralen idag!

Jaha, nä jag menade faktiskt graviditeten.
Men det är klart, alla har ju olika hobbys i livet.
Jag säger beklagar sorgen när folk ska till gymet också.
Personligen kan jag inte i min vildaste fantasi förstå varför i hela fridens namn vi valde att skaffa en till.


:-D