Pizza: en dödsfälla?
Är pizza mat eller rent utav en dödsfälla?
Idag for vi och åt på Juventus pizzeria i Lövgärdet utanför Angered. Vi har ätit där många gånger förr. Vi upptäckte stället när vi bodde där. Nu hade vi bara vägarna förbi. Jag älskar pizzan där. De är inte flåttiga som på andra ställen och den är liksom torrgod.
När vi kom dit stod TVn och tjöt på MTV på hög volym och jag dämpade och satte mig. Då kom pizzabagaren ut och höjde volymen väsentligt. Jag som är en riktig mes bara flyttade mig till ett bord lite längre från TVn. När vi fått våra pizzor sänkte sambon ljudet än en gång, bara för att den där nedrans pizzabagarn skulle höja efter bara nån minut.
Hur som helst. När jag sitter och äter min pizza så ser jag en konstig krydda på den. Den konstiga kryddan visar sig vara en dödsfälla, en mutter. Jag visar sambon som går till kassan och klagar. Han som äger pizzerian blev jätteupprörd och fattade inte var den kom ifrån. Vi fick pengarna tillbaka och en ny pizza utan att ens be om det (mesar ber inte om ersättning när deras mat blivit förstörd). Den där slusken som bakade pizzorna sänkte snällt volymen på TVn eftersom han nog insåg att han varit tillräckligt dum och att han inte skulle reta upp sin chef mer.
Så kan det gå! Nu kommer resten.
-----
Idag har jag gjort det stora och skrämmande steget: köpt en domän på .se ... Eller hyrt, kanske man ska säga, eftersom jag bara betalt för ett år?
Det är så internetvuxet som det kan bli. Man är bara barnet ifall man bara har en gratis tk-domän eller liknande... Men jag.. jag är stor... Jag är även mästerlig.... gudomlig... bra på att överskatta saker...
Jag är så trött så jag är yr, och klockan är bara strax över elva. Nä, kanske är dags att släcka lampan och be en stilla bön om att morgondagen flyter fram lite långsammare än vad den gjort idag. Gud vad kvavt det är på dagarna föresten. Jag kan knappt gå två meter utan att dra på mig den där rödheta svett-looken som jag delar med många andra (som till skillnad från mig för det mesta är överviktiga och gamla).
Jag och min kille gnabbades om ekonomi idag. Det är ju nämligen såhär att han är biltokig. Sen vi blev ihop för fyra år sen har han haft över elva bilar. Tre sen vår dotter föddes (och hon är 9 månader)... Nu har vi ju en erotic-röd V50 -06 och den tjatade han länge och väl om innan den accepterades. På den är vi bundna i tre år. Nu har han börjat prata om att skaffa en bil till. Och jag tycker absolut att tokfan ska ha en hobbybil, men inte just nu! Just nu kan vi inte ens skaffa syskon till vår dotter och då ska vi banne mig inte skaffa nån extra bil heller. På detta är jag bestämd!
Var på arbetsförmedlingen också. Jag pratade med en rar och trevlig dam som gav mig jobbångest. Ååååh, jag vill inte börja jobba ÄN! Jag vill va en parasit på samhällkroppen! Vilket jag visserligen inte är då jag inte lever på något bidrag, men i alla fall... Jag vill aldrig lämna dottern på dagis! Vill ta hand om henne tills hon är 37 och hon ber MIG att flytta ut ur HENNES hus! Eller åtminstone till hon är 2½, det vore härligt. Men så vore det ju härligt med pengar också och ett jobb ger ju onekligen pengar, hur smärtsamt det än må vara. Och det behöver vi. Just nu lever vi bara på hans lön, utan någon föräldrapenning. Hon på arbetsförmedlingen såg ut att hamna i chock när jag sa att jag inte tagit ut en enda dag förädraledighet.
Nä nu är jag så trött och vem orkar läsa allt det här? Det är ju så jävla mycket text ser jag nu. Egentligen borde jag delita lite men jag orkar inte.
Idag for vi och åt på Juventus pizzeria i Lövgärdet utanför Angered. Vi har ätit där många gånger förr. Vi upptäckte stället när vi bodde där. Nu hade vi bara vägarna förbi. Jag älskar pizzan där. De är inte flåttiga som på andra ställen och den är liksom torrgod.
När vi kom dit stod TVn och tjöt på MTV på hög volym och jag dämpade och satte mig. Då kom pizzabagaren ut och höjde volymen väsentligt. Jag som är en riktig mes bara flyttade mig till ett bord lite längre från TVn. När vi fått våra pizzor sänkte sambon ljudet än en gång, bara för att den där nedrans pizzabagarn skulle höja efter bara nån minut.
Hur som helst. När jag sitter och äter min pizza så ser jag en konstig krydda på den. Den konstiga kryddan visar sig vara en dödsfälla, en mutter. Jag visar sambon som går till kassan och klagar. Han som äger pizzerian blev jätteupprörd och fattade inte var den kom ifrån. Vi fick pengarna tillbaka och en ny pizza utan att ens be om det (mesar ber inte om ersättning när deras mat blivit förstörd). Den där slusken som bakade pizzorna sänkte snällt volymen på TVn eftersom han nog insåg att han varit tillräckligt dum och att han inte skulle reta upp sin chef mer.
Så kan det gå! Nu kommer resten.
-----
Idag har jag gjort det stora och skrämmande steget: köpt en domän på .se ... Eller hyrt, kanske man ska säga, eftersom jag bara betalt för ett år?
Det är så internetvuxet som det kan bli. Man är bara barnet ifall man bara har en gratis tk-domän eller liknande... Men jag.. jag är stor... Jag är även mästerlig.... gudomlig... bra på att överskatta saker...
Jag är så trött så jag är yr, och klockan är bara strax över elva. Nä, kanske är dags att släcka lampan och be en stilla bön om att morgondagen flyter fram lite långsammare än vad den gjort idag. Gud vad kvavt det är på dagarna föresten. Jag kan knappt gå två meter utan att dra på mig den där rödheta svett-looken som jag delar med många andra (som till skillnad från mig för det mesta är överviktiga och gamla).
Jag och min kille gnabbades om ekonomi idag. Det är ju nämligen såhär att han är biltokig. Sen vi blev ihop för fyra år sen har han haft över elva bilar. Tre sen vår dotter föddes (och hon är 9 månader)... Nu har vi ju en erotic-röd V50 -06 och den tjatade han länge och väl om innan den accepterades. På den är vi bundna i tre år. Nu har han börjat prata om att skaffa en bil till. Och jag tycker absolut att tokfan ska ha en hobbybil, men inte just nu! Just nu kan vi inte ens skaffa syskon till vår dotter och då ska vi banne mig inte skaffa nån extra bil heller. På detta är jag bestämd!
Var på arbetsförmedlingen också. Jag pratade med en rar och trevlig dam som gav mig jobbångest. Ååååh, jag vill inte börja jobba ÄN! Jag vill va en parasit på samhällkroppen! Vilket jag visserligen inte är då jag inte lever på något bidrag, men i alla fall... Jag vill aldrig lämna dottern på dagis! Vill ta hand om henne tills hon är 37 och hon ber MIG att flytta ut ur HENNES hus! Eller åtminstone till hon är 2½, det vore härligt. Men så vore det ju härligt med pengar också och ett jobb ger ju onekligen pengar, hur smärtsamt det än må vara. Och det behöver vi. Just nu lever vi bara på hans lön, utan någon föräldrapenning. Hon på arbetsförmedlingen såg ut att hamna i chock när jag sa att jag inte tagit ut en enda dag förädraledighet.
Nä nu är jag så trött och vem orkar läsa allt det här? Det är ju så jävla mycket text ser jag nu. Egentligen borde jag delita lite men jag orkar inte.
Kommentarer
Trackback