burriburr

Nu har jag tränat! Jag var jättenervös innan och trodde att jag skulle få diarré, men när jag väl kom igång så gick det bra. Jag blev svettigast och rödast av alla i rummet efter två steg men det blir jag ju alltid även fast jag inte tränar. Mina svettkörtlar är vad man kan kalla för känsliga små gryn.

Hur som helst så var det jättekul, och nån sorts grundkondition måste jag ju trots allt ha kvar för det var inte så hemskt som jag hade föreställt mig (varav oron över diarré).

Ska ta och duscha nu. Kom föresten att tänka på min bästa kompis, vi kan kalla honom Samuel (vill inte måla ut någon), hade vad han kallade för "gympakallingar". Han tyckte det var en genialisk idé. Den gick ut på följande:
Han hade helt enkelt alltid samma kallingar när han tränade. Sen när han kom hem hängde han upp dom på bron för att sedan använda dom vid nästa gymnastikpass.

Jag har många gånger pikat honom för hans geni(t)aliska gympakalling-idé, men det är bara för att jag tycker det är sött på sitt svettiga stjärtsätt. Det roliga är ju att det antagligen var hans mamma som tvättade så hur jobbigt kan det ha varit att byta kallingar?